nu är det fullt upp..

tvättar för fullt ska packa allt vi behöver med oss

vad kan vi behöva????

hur kommer vädret att vara??

alltid lika svårt att veta..men men det löser sig alltid

max tjatar om att vi ska åka till mormor hahaha han är så sött

och wille bråkar med han och säger inte i dag..

och max fortsätter jo åka mormor

hahahaha

är sååååå jäkla trött i dag...vet inte vad det är med mig skulle kunna sova hela dan...

har nog vitaminbrist el järn brist får kolla upp det snart för så här kan jag inte fortsätta....

i morgon blir det att gå upp tidigt tidigt..

sen har vi 4 timmar framför oss på tåget jag håller verkligen tummarna att barnen sköter sig....

ska bli rätt skönt att komma iväg litte

james och jag har det rätt bra nu men jag känner ändå att jag behöver vara litte ifrån honom...

vi behöver nog få sakna varandra litte...

ibland blir jag bara..vet inte hur jag ska beskriva det..

i bland så skulle jag vilja bo själv...

kan störa mig på så mycket och så känns det som om vi inte har så mycket gemensamt längre...att vi sakta har glidit ifrån..

vi kramas och pussas knapt längre...

men ändå har vi det bra också för det mesta..

enda är att allt är så invant vi har varandra och ingen orkar anstränga sig för att göra det litte extra igen...

vi tar nog varandra för givet aldeles för mycket....

vi har glömnt bort hur man är som ett par vi är vänner och föräldrar

ska man nöja sig med det och ha det stabilt och tryggt eller man ska ge upp allt efter så många år och flytta i sär ett tag för att se vad som händer??!!

när jag ser vänner och hör andra berätta om hur dem har det och om ur dem bråkar hella tiden så känner jag det bara att jag är glad för det jag har samtidigt som jag ändå kan känna att vi ahr det inte 100 procent bra....

jag blir mest snurig och vet inte själv vad jag vill eller inte vill längre...

man vill inte välja fel åt vilket hål man än väljer...

innan om åren såär det alltid james somär den som står för sina svakor då han kommer in i en deprission...

men denna gången så är det jag och inte han...

skillnaden melllan oss är att jag stod ut och höll ihop oss och kämpade på medans han mest verkar skita i vilket och inte märker något...

jag vet inte hur jag ska göra för att börja må bra igen...

jag är trött för jag orkar inte göra något och jag har ingen ork el lust att ta tag i något heller....

jag bara lever på som vanligt men hinner aldrig stanna upp och andas....

jag vill inte vara depprimerad längre vill inte må så här...

jag saknar solen och värmen...jag är ingen vinter människa det gör ju inte saker och ting bättre...

han kan vara så underbar när han vill och engagerar sig litte..

men han kan också vara en skitstövel...

han måste ha sitt körkort så han kan börja engagera sig mer i familjen..för som det är nu så orkar jag inte ansvara för allt..jag kommer snart gå in i väggen...

behöver den avlastningen...

men det handlar inte bara om att han hämntar barnen och kör dem till aktiviteter..

han behöver lära sig att hjälpa mig mer och komma i gång och aktivera sig och inte bara sitta vid datorn hella tiden...

han kan börja leka med barnen mer...

fixa på huset el vad som helst...

när han har körkort så kan han också börja göra saker själv..sticka till kompisar el vad som helst utan att jag alltid ska behöva följa med....

han behöver det ju lika mycket som jag gör...

jag älskar min man och mitt liv men ibland behövs det något mer..

att leva ihopmed en annan människa är inte lätt det tar energi och man måste lära sig leva med varandra och kompromissa..

kan vara sjukt svårt men när det är bra såär det väl värt alltsammans...

nä nu har jag varit tillräkligt filosofisk för i dag...

har en massa fortfarande att göra....

annars kommer jag stå och stressa i kväll som vanligt...

ska på föräldrarmöte i kväll på willes skola..

ha en bra dag kram